Innehåll

Alvik och Långnäs omnämnes första gången

Alvik omtalas första gången i Stockholms stads tänkeböcker år 1486, då en av byns innevånare, Peder Laurensson, kräver arv efter en borgare och släkting i Stockholm. Därefter dröjer det nära femtio år innan vi för första gången får en förteckning över byarnas samtliga bönder, vilket sker i 1539 års bågskattelängd, där alla vuxna män som förmår spänna en båge har att utge vinterskatt. I Alvik redovisas därvid 21 vuxna män. Nästa gång våra byar omtalas är i 1543 års jordebok, eller sommarskattelängd, där vars och ens innehav i åker, äng och fiskevatten uppräknas. I båda dessa skattelängder gör man ingen skillnad mellan Ale, Alvik eller Långnäs byar, utan alla bönder i dessa byar sammanföres under byanämnet Alvik. Detta tyder på ett gemensamt ursprung och ännu vid avvittringen åren 1783-84 var man i ett gemensamt byalag. Första gången Långnäs by omtalas separat är i 1549 års jordebok och i 1553 års hjälpuppbördslängd har man sammanfört Ale och Långnäs bönder. I 1559 års påskamålslängd är byarna Ale, Långnäs och Alvik separat redovisade med 2, 4 respektive 18 bönder och en samlad befolkning på 176 personer.

Älvsborgs lösen 1571

Under Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark 1563-70 intog danskarna Älvsborgs fästning. Vid fredsslutet bestämdes att Sverige skulle betala den enorma summan av 150.000 riksdaler för att få tillbaka fästningen. För att klara detta fick befolkningen betala 1/10-del av värdet på allt sitt lösöre och skattelängderna från detta tillfälle finns ännu bevarade. I Alvik och Långnäs finner man såväl fattiga som rika bönder. Bland de mer förmögna kan nämnas landsköpmannen Nils Smedh och birkarlen Jöns Olofsson i Alvik, vilka taxerades för 625 respektive 534 mark, samt den på rest uppförde Olof Pedersson i samma by, vilken enbart hade ett lösöre värt 96 mark. I Långnäs varierade värdet på de fyra böndernas lösöre mellan 92 och 185 mark.

Som jämförelse kan nämnas att Luleå sockens rikaste man, birkarlen och lappfogden Jöns Nilsson i Ersnäs, taxerades för ett lösöre på hela 2.300 mark. Det fanns alltså inga större rikedomar i Alvik och Långnäs. I sistnämnda by hade man för övrigt också den lägsta andelen kor per bonde, sex, i Nederluleådelen av Luleå storsocken. Helt visst en tillbakagång jämfört med tjugo år tidigare.

Prästerskapets och allmogens i Norrland bevillning av Älvsborgs lösen 1571. Foto ur Övre Norrlands historia I.