Innehåll

1. Allmänt
Forntiden
De första bönderna
2. Kollonisationen
3. Första omnämnandet
Älvsborgs lösen 1571
4. Nöd och elände under stormaktstiden
5. De första beskrivningarna av byarna
6. Stora Nordiska kriget
7. Avvittringen
Skiftesreformer
8. Befolkningsökning
9. Några familjer
10. Skolor och skolbygge
En skoldag för 100 år sedan
11. Långnäs Handelsförening och andra affärer
12. Elektrifieringen
13. Byar i förvandling
14. Sammanfattning
15. Källor
16. Exkurs 1 - Per Clemetsson
17 Exkurs 2 - Johan Erik Nyström
18 Exkurs 3 - Alvina Ahlström
19 Exkurs 4 - Adolf Hjort
Åter till Albuf-startsidan

Alvik och Långnäs omnämnes första gången

Alvik omtalas första gången i Stockholms stads tänkeböcker år 1486, då en av byns innevånare, Peder Laurensson, kräver arv efter en borgare och släkting i Stockholm. Därefter dröjer det nära femtio år innan vi för första gången får en förteckning över byarnas samtliga bönder, vilket sker i 1539 års bågskattelängd, där alla vuxna män som förmår spänna en båge har att utge vinterskatt. I Alvik redovisas därvid 21 vuxna män. Nästa gång våra byar omtalas är i 1543 års jordebok, eller sommarskattelängd, där vars och ens innehav i åker, äng och fiskevatten uppräknas. I båda dessa skattelängder gör man ingen skillnad mellan Ale, Alvik eller Långnäs byar, utan alla bönder i dessa byar sammanföres under byanämnet Alvik. Detta tyder på ett gemensamt ursprung och ännu vid avvittringen åren 1783-84 var man i ett gemensamt byalag. Första gången Långnäs by omtalas separat är i 1549 års jordebok och i 1553 års hjälpuppbördslängd har man sammanfört Ale och Långnäs bönder. I 1559 års påskamålslängd är byarna Ale, Långnäs och Alvik separat redovisade med 2, 4 respektive 18 bönder och en samlad befolkning på 176 personer.

Älvsborgs lösen 1571

Under Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark 1563-70 intog danskarna Älvsborgs fästning. Vid fredsslutet bestämdes att Sverige skulle betala den enorma summan av 150.000 riksdaler för att få tillbaka fästningen. För att klara detta fick befolkningen betala 1/10-del av värdet på allt sitt lösöre och skattelängderna från detta tillfälle finns ännu bevarade. I Alvik och Långnäs finner man såväl fattiga som rika bönder. Bland de mer förmögna kan nämnas landsköpmannen Nils Smedh och birkarlen Jöns Olofsson i Alvik, vilka taxerades för 625 respektive 534 mark, samt den på rest uppförde Olof Pedersson i samma by, vilken enbart hade ett lösöre värt 96 mark. I Långnäs varierade värdet på de fyra böndernas lösöre mellan 92 och 185 mark.

Som jämförelse kan nämnas att Luleå sockens rikaste man, birkarlen och lappfogden Jöns Nilsson i Ersnäs, taxerades för ett lösöre på hela 2.300 mark. Det fanns alltså inga större rikedomar i Alvik och Långnäs. I sistnämnda by hade man för övrigt också den lägsta andelen kor per bonde, sex, i Nederluleådelen av Luleå storsocken. Helt visst en tillbakagång jämfört med tjugo år tidigare.

Prästerskapets och allmogens i Norrland bevillning av Älvsborgs lösen 1571. Foto ur Övre Norrlands historia I.

 

 

På webben sedan september 2002
Uppdaterad fredag 3 oktober, 2003