Innehåll

Bygdens historia

Sammanställd av Anders Sandström

Allmänt

Alvik och Långnäs byar ligger i den södra delen av Luleå kommun och är med stor sannolikhet medeltida. Vi finner också spår av människor långt tillbaka i tiden i byarnas omedelbara närhet. Under historisk tid har befolkningen försörjt sig på jordbruk och boskapsskötsel, det är först efter andra världskriget som det mönstret bryts. I det avseendet är byarna lika många andra i länet och det kan därför vara av intresse följa dem genom århundradena.

Forntiden

Under den senaste istiden var hela Lulebygden täckt av inlandsisen. För c:a 9.000 år sedan hade isen smält så mycket att man kunde skymta delar av nuvarande Luleå kommun. Snöberget i Råne älvdal och några andra berg blev synliga som öar och skär till en början.

Man vet med säkerhet att det fanns människor i Lulebygden för ca 7.000 år sedan. Efter en undersökning av en hyddbotten vid Alträsket har man kunnat fastställa årtal genom kol-14 metoden. Undersökningarna visade på 6.886 år före vår tid. De människor som bodde i hyddan levde i ett skärgårdslandskap som man kan rekonstruera med hjälp av olika nivåkurvor på en topografisk karta. Som jämförelse kan nämnas att boplatsen i Vuollerim är yngre.

På 80-m nivån finns boplatsfynd vid Västmarksträsket och på 75-m nivån finns fynd av kokgropar på en av Långbergets nordliga utlöpare, c:a 1 km NE om Långnäs. På 50-m nivån finns flera boplatser som är omkring 4.000 år gamla, bl a Hemberget söder om Ersnäs och vid Gäddträsket mellan Gäddvik-Måttsund.

Undersökningar av kustnära boplatser visar att människorna mest livnärt sig på säl, men även på fisk och djur som älg, ren, bäver, och hare. Omgivningen var även rik på bär som hallon, lingon, blåbär, rönnbär och häggbär, men även andra ätliga växter som brännässlor, angelica och hasselnötter. Det sistnämnda säger oss att klimatet så långt tillbaka var betydligt gynnsammare än nu. Vegetationen bestod också av tall, björk, alm, ask och hassel.

De första bönderna

Fynd av en båtyxa i Bjursträsk (c:a 2.000 f Kr) och en skafthålsyxa vid odling av skogsmark i Klöverträsk hösten 1926, visar tecken på nya kulturströmningar som förebådar jordbruk och boskapsskötsel.

Pollenanalyser antyder ett tillfälligt och småskaligt jordbruk i lulebygden under bronsåldern och järnåldern. Annat som tyder på detta finner vi kanske i fyndet av en eldslagningssten vid nyodling i Bjursträsk 1928. Den dateras till 500 e Kr och visar på ett samband med sydskandinaviens jordbrukskultur. Först under sen järnålder eller tidig medeltid (1.000-1.200 e Kr) finner vi fast etablerad bosättning med bl a sädesodling. Dessa fakta strider mot en äldre historieuppfattning som vill datera den odlade bygdens uppkomst och kolonisationen av Norrbotten till tidigt 1300-tal!

Båtyxa funnen i Bjursträsk. Foto ur Luleå kommuns historia I.	Skafthålsyxa funnen i Klöverträsk. Foto ur Luleå kommuns historia I.