Innehåll

Sammanfattning

Redan för 7.000 år sedan finns spår av människor i lulebygden. De levde på jakt och fiske. Först 1.000-1.200 e Kr uppstår fast bosättning med sädesodling. Under 1300- och 1400-talen omtalas flera olika byar i Luleå socken. Alvik nämns första gången år 1486 och Långnäs år 1549. Byarnas tillkomst får dock sannolikt sökas under medeltiden.

Under stormaktstiden drabbas bygden hårt av krig, missväxt och hungersnöd. När freden kommer 1721 ökar befolkningen åter och olika skiftesreformer gör det möjligt för fler människor att försörja sig på jordbruket. Under 1800-talet ökar befolkningen sex gånger på 100 år och ett stort antal småbönder, hantverkare och egendomslösa uppstår. Alla beroende av vad jorden kan ge.

Efter sekelskiftet bryts mönstret och nya grupper tillkommer, framförallt brädgårds- och sågverksarbetare, men även andra yrkesgrupper. Byarna får också affärer och nya skolor. Dessutom gör bilar och cyklar sitt intåg och år 1918 elektrifieras bygden. Efter andra världskriget höjs levnadsstandarden kraftigt och livet i Alvik och Långnäs, liksom i andra byar, förändras oerhört fort. Jordbruket omstruktureras hårdhänt och allt fler börjar arbeta i Luleå. Det som under överskådlig tid varit byns huvudnäring, nämligen jordbruket, sysselsätter idag inte en traditionell bonde!