Innehåll
1. Allmänt
Forntiden
De första bönderna
2. Kollonisationen
3. Första omnämnandet
Älvsborgs lösen 1571
4. Nöd och elände under stormaktstiden
5. De första beskrivningarna av byarna
6. Stora Nordiska kriget
7. Avvittringen
Skiftesreformer
8. Befolkningsökning
9. Några familjer
10. Skolor och skolbygge
En skoldag för 100 år sedan
11. Långnäs Handelsförening och andra affärer
12. Elektrifieringen
13. Byar i förvandling
14. Sammanfattning
15. Källor
16. Exkurs 1 - Per Clemetsson
17 Exkurs 2 - Johan Erik Nyström
18 Exkurs 3 - Alvina Ahlström
19 Exkurs 4 - Adolf Hjort
Åter till Albuf-startsidan

Exkurs 1 – Per Clemetsson

Per Clemetsson föddes omkr 1565 som son till bonden Clemet Thomasson i Alvik och antogs år 1581 som knekt i hövitsmannen Per Hårds fännika. Efter många utkämpade strider avancerade han till underrotemästare 1592, kvartersmästare 1601, fänrik och hövitsmanslöjtnant 1602 samt slutligen till hövitsman för Västerbottens landsfännika perioden 1605-18. Under dessa år deltog han i fälttåg i Ryssland, Estland och Livland, han var sannolikt med om stormningen av Narva 1581, överfallet vid juletid 1589 på ett ryskt kloster och slaget vid Kirkholm 1605. Han deltog även i härtågen till Kolahus 1590-91 och 1610-11, samt fälttåget till Jämtland 1611-12. Sistnämnda år synes han tjänstgjort som kommendant på Frösö skans.

 

Efter det att Per övertagit befälet över Västerbottens landsfännika erhöll han den 18 februari 1606 sköldebrev av Karl IX:

 

"Vi Carl med Guds nåde, Sveriges rikes utkorade konung och arvfurste, hertig till Södermanland och Närke och Värmland, göre veterligt att efter detta brev visar och hövitsman Peder Clemetsson vill godvilligen låta bruka sig mot våra och Sveriges rikes fiender till fots. Därför hava vi givit honom, hans hustru och äkta bröstarvvingar ett vårt och kronans hemman Vojakkala benämnt, liggandes i Torne socken i Vsäterbotten till evärdelig egendom till att njuta frihet och frälse uppå, som andra frälsemän inom Sveriges gränser hava, så länge han vill hålla det frälset uppe, nämligen således, att han själv eller hans son, om han till år kommen är, skall tjäna oss och Sveriges krona till fots när och på vad tid honom varder tillsagt för en redelig besoldning. Och skal han vara förpliktad att hava ett harnesk såsom en dubbel soldenär ägnar och bör, en lång spets, en undervärja, lifgördel och svärdtaska. När han så kommer på mönstringen ska honom givas sin besoldning, nämligen 3 daler i månaden. Bekommer han kost, då skall honom givas sex mark om månaden och de andra räknas för kosten. Så skall han och hans äkta bröstarvingar hava makt föra öppen sköld och hjälm eftersom vårt mandats brev utvisar, nämligen blå och gul sköld fördelt och där uti en försilvrad väpnad arm och på hjälmen två försilvrade vädurshorn och tre kronor. Och om honom uti vår tjänst något dödligt vidkommer antingen sot eller fienden, eller varder lemlästad och han hade icke son, som så till mannaålder kommen vara, att han frihet och frälse uppehålla kunna, då skall hans hustru och barn njuta frihet och frälse intill dess att hans söner till mannaålder och år komme att de frihet och frälse kunna uppehålla. Men var de ej vilja frälse uppehålla, när de till deras ålder och år komnne äro, då hava de makt det ifrån sig fria, och gånge sedan i skatt, och göre skatt som bonde. Kunde också hända, att han ej son efter sig levde, utan Dotter och hon tager man som frälse vill uppehålla, då njute han som dotter hans tager, samma villkor, som fader för honom njutit haver, om han frälse uppehålle. Till yttermera visso hava vi detta med egen hand underskrivit, och med vårt Secret försegla låtit."

 

 

Förutom hemmanet i Vojakkala åtnjöt Per skattefrihet på egna hemman i Alvik, Långnäs och Rutvik. Dessutom uppbar han skatteinkomsterna från ett hemman i Hortlax och ett i Posrsnäs samt allt tiondespannmål i Piteå socken. Allt detta konfirmerades sedan av den nye kungen Gustav II Adolf år 1612. Ännu år 1640 bekräftade drottning Kristina hans frihet på eget hemman i Alvik, samtidigt som hon avhände honom skatteavkastningen och kyrkokornstiondet i Piteå socken. Hemmanet i Långnäs synes redan på 1610-talet övertagits av Clemet Larsson, sannolikt en son till brodern Lars Clemetsson, och hemmanet i Rutvik övertogs vid samma tid av Hans Jakobsson Ruth, gift med dottern Sigrid Persdotter.

 

Förutom den martialiska sidan av hans karriär, hade Per även åtskilliga förtroendeuppdrag. Bl a var han nedkallad till riksdagen åren 1609 och 161r. Vid sistnämnda tillfälle utsågs han till ledamot av riksrätten för att döma upproriska bönder i Norr- och Söderbärke, samt ge utslag i tvisten mellan bergsmännen och Peter von Benningen. Måhända kröntes den delen av hans karriär när han år 1621 utsågs av befolkningen i Luleå socken att avhämta stadens privilegiebrev hos Gustav II Adolf. Per blev också senare utsedd till rådman i den nygrundade staden. Kanske kommer namnet ”Klemis-borgarn”, som han ibland kallades i byn, av just denna händelse. Sina sista år synes han ha tillbringat med hustrun Anna på hemmanet i Alvik, där han avled år 1650.

 

Det vore inte helt fel om Luleå kommun kunde se till att en minnesplatta uppsattes över den man som för över 380 år sedan fick förtroendet att hemföra stadens privilegiebrev!

 
På webben sedan september 2002
Uppdaterad fredag 11 april, 2003