Långt före julgranen blev vanlig på den svenska landsbygden under 1800-talets senare hälft, reste man julruskor och julstänger med granris intill husen på gården...
Med årets pandemi, som fortfarande pågår, så kan vi konstatera att 2020 är ett år som ingen önskar åter. Den senaste stora pandemin som svepte över världen med förödande resultat var Spanska sjukan 1918-20. Huruvida den medeltida Digerdöden nådde vårt nordliga område vet vi inte, men norra Sverige var mycket glest befolkat vid den tiden och det är möjligt att våra förfäder klarade sig den gången.
Under åren 1700-21 pågick en väldig kraftmätning i norra Europa mellan Sverige å ena sidan och Danmark, Polen samt Ryssland å andra sidan.
Efter inledande svenska framgångar under krigets första hälft, som bröts med förlusten vid Poltava 1709, slutade kriget med det svenska stormaktsväldets fall år 1721.
För den som längtar efter julens traditioner och all den goda julmaten, kan det kanske vara av intresse med en liten tillbakablick hur man förr firade julen i våra bygder.
Tyvärr har vi inga direkta uppteckningar från Alvik och Långnäs på detta tema, men det går att göra några nedslag i Nederluleå och dessa är nog representativa även för våra byar.
Nu finns ”Pell-Jannes”
(Jan-Erik Nilsson) material om Alvik att köpa i form av ett
tjockt häfte, benämnt ”Alviks hemman 1700-1900”.
Det
hela kostar endast 150 kr och kan köpas
via Bengt Johansson i Långnäs (0920-80159), Birgitta
Thurfjell i Luleå (0920-80203) eller Anders Sandström
i Vidsel (0929-30426). Enstaka ex kan även tillhandahållas
genom Tomas Sandström i Långnäs (0920-80084).
När Jan-Erik dog påsken 2004, så
hade han nästan hunnit färdigställa detta material,
kvar fanns endast en del kompletteringar att göra. Detta har
nu skett och Per Clemetssons Släktförening, som Janne
var medlem i, har låtit bekosta framställning av det
färdiga häftet. Det huvudsakliga innehållet utgörs
av genealogiska uppgifter om de människor som bodde och verkade
på Alvik nr 1-23 (egentliga Alvik) samt nr 26-27 (Skäret).
D v s uppgifter om familjebildning samt födelse-, vigsel- och
dödsår. I förekommande fall finns även anteckningar
om utflyttningar och giften på annan ort. M a o en veritabel
guldgruva att ösa ur för släkt- och hembygdsforskare.
Senare kommer ett komplement
innehållande uppgifter om soldater och inhyses under samma
tidsperiod. Här är dock en större arbetsinsats av
nöden, eftersom Jan-Eriks arbete endast för dessa grupper
bak till 1770-talet. Komplettering pågår nu med att
införa material om soldater från 1695 och fram till sistnämnda
tid. Detta häfte torde vara klart till sommaren.
Anders Sandström
Knektminnen
Så lyder rubriken på en artikel som
publicerades i Norrbottens-Kuriren den 20 januari 1934. Den handlar
om de gamla indelta soldaterna nr 8 Spjut i Alvik och nr 16 Öhman
i Långnäs, vilka berättar om sina minnen från
lägerlivet i Notviken från slutet av 1800-talet.
Tyvärr vet jag inte vem författaren
var, men han lyckas förmedla en känsla av närvaro
vid sitt besök hos de båda gamla knektarna en kort gråmulen
vinterdag för bra precis 75 år sedan. Jag har ordagrant
återgett hela artikeln. Dessutom har jag försett den
med mina egna kommentarer, vad gäller de båda huvudpersonerna
och den tid de verkade i. En tid så nära vår egen,
men ändå så långt borta.
Anders Sandström Läs
artikeln här ...(Kräver
Acrobat Reader. Läs mer
om Acrobat Reader här)
Alvik och Långnäs historia
Redan för 7.000 år sedan finns spår
av människor i lulebygden. De levde på jakt och fiske.
Först 1.000-1.200 e Kr uppstår fast bosättning med
sädesodling. Under 1300- och 1400-talen omtalas flera olika
byar i Luleå socken. Alvik nämns första gången
år 1486 och Långnäs år 1549. Byarnas tillkomst
får dock sannolikt sökas under medeltiden.
Alvik och Långnäs byar ligger i den
södra delen av Luleå kommun och är med stor sannolikhet
medeltida. Vi finner också spår av människor långt
tillbaka i tiden i byarnas omedelbara närhet. Under historisk
tid har befolkningen försörjt sig på jordbruk och
boskapsskötsel, det är först efter andra världskriget
som det mönstret bryts. I det avseendet är byarna lika
många andra i länet och det kan därför vara
av intresse följa dem genom århundradena.
Du behöver Adobe Acrobat Reader
för att läsa sammanställningen som startar med AIK:s
födelse den 6 mars 1934 fram till år 2002 när AIK
har ett lag i den högsta damfotbollsserien.